Det är en sak att få en konstruktion att fungera på en datorskärm. En helt annan att bygga den i full skala, ställa ut den i norra Jämtland och låta verkligheten ta över.
Efter arbetet med CAD-modellen och de första mindre trämodellerna visste vi att geometrin höll. Nästa steg handlade om någonting annat: hur beter sig trä och polykarbonat tillsammans när temperaturen svänger? Hur får man en tät konstruktion som samtidigt kan röra sig? Vilka material klarar det liv som en dome faktiskt ska leva?
Den första fullskaliga prototypen blev därför lika mycket ett laboratorium som en dome. Vi provade olika material, infästningar och tätningar och började systematiskt undersöka hur varje del av konstruktionen fungerade i verkligheten.
Polykarbonatet var en viktig del. Vi testade olika kvaliteter och utsatte ytorna för repor med olika material och verktyg för att förstå skillnaderna. Till slut landade vi i en ytbehandlad, reptålig polykarbonat från svenska Arla Plast – SAPHIR® – som gav oss de egenskaper vi sökte.
Infästningen krävde sina egna experiment. Vi diskuterade tejp med ingenjörerna på 3M och provade hur den fäste mot trä under olika förutsättningar: rengjort, dammigt, primat och oprimat. Resultatet var tydligt. Lite damm visade sig spela mindre roll än vi hade trott. Primern gjorde däremot en dramatisk skillnad. Med rätt primer fick vi en infästning som satt mycket hårt mot träet.
Till slut landade vi i en cirka 2,6 millimeter tjock 3M-tejp som samtidigt ger en viss elasticitet i konstruktionen.
Samma princip gällde tätningen. Trä och polykarbonat rör sig inte på exakt samma sätt när temperatur och fukt förändras. Därför behövde silikonet både täta och kunna följa rörelserna. Efter våra tester valde vi ett flexibelt silikon, SikaSil C, som blev en del av den lösning vi fortsatte utveckla.
Vi började också använda kärnfura i de trädelar som exponeras mot väder och vind. Kärnvedens höga innehåll av naturliga hartser ger ett motstånd mot fukt och nedbrytning som gör materialet särskilt intressant för en konstruktion som ska stå ute året runt.
Men materialtester på arbetsbänken räckte inte.
En vinterdag när temperaturen ute låg runt –25 °C ställde vi in en 9 kW El-Björn i domen och värmde insidan till ungefär +30 °C. På kort tid skapade vi alltså en temperaturskillnad på omkring 55 grader mellan ute och inne. Tanken var att provocera konstruktionen och se om rörelserna mellan trä, polykarbonat, tejp och silikon skulle skapa problem eller läckage.
Det gjorde de inte.
Och sedan var det Jämtlands tur att testa åt oss.
De två fullskaliga prototyperna har stått ute i norra Jämtland genom alla årstider i mer än ett år. De har mött sommarvärme och höstregn, hårda vindar, långvarig kyla och stora snöfall – ibland omkring 60 centimeter på kort tid. Vi har kunnat följa hur konstruktionerna och materialen beter sig, kontrollera detaljerna och fortsätta göra små förändringar.
Det är kanske det som bäst beskriver vår syn på produktutveckling. Vi har aldrig upplevt testandet som ett hinder som måste passeras. Det har varit en av de mest intressanta delarna av resan. Varje test ger oss möjlighet att förstå konstruktionen lite bättre och hitta nästa sak att förfina.
Ambitionen har ända sedan början varit att bygga the perfect dome.
Vi vet samtidigt att den perfekta domen förmodligen aldrig blir färdig. Det kommer alltid att finnas en detalj som går att förbättra, en process som kan göras bättre eller en ny erfarenhet att ta med in i nästa bygge.
Men efter två fullskaliga prototyper och mer än ett år av verkligt väder började frågan förändras.
Inte längre: Fungerar det här?
Utan: Hur tar vi steget från prototyp till produkt?
During the summer of 2026, we selected three pilot partners from almost 100 applications from Sweden and abroad. The pilot year has now begun with installations in Hemavan, Åre and Borgafjäll.
Under sommaren 2026 valde vi ut tre pilotkunder bland närmare 100 intresseanmälningar från Sverige och andra länder. Pilotåret har nu inletts med installationer i Hemavan, Åre och Borgafjäll.
Tillsammans med våra pilotkunder kommer vi under det kommande året att vidareutveckla varje del av Scandinavian Domes – från materialval och hantverk till logistik, installation och långsiktig hållbarhet – inför den bredare marknadslanseringen 2027.