När pandemin kom förändrades mitt liv ganska dramatiskt. Under större delen av mitt yrkesliv hade jag rest mycket – under perioder mer än 200 dagar om året och till alla världens kontinenter. Jag hade arbetat med internationella teknikföretag, varit med och byggt verksamheter över många marknader och under de sista fem åren före pandemin veckopendlat till Nederländerna, där jag arbetade i Utrecht.
Plötsligt tog resandet slut.
Min fru Cornelia och jag började tillbringa allt mer tid på Granberget i norra Jämtland. Vi kunde båda arbeta på distans och platsen blev ett sätt att byta miljö. För mig var det också en återkomst till en trakt där jag har mina rötter och dit jag alltid har återvänt för att fiska, arbeta i skogen och träffa släkt och vänner som ofta hade ganska liten aning om vad jag gjorde i mitt yrkesliv.
Efter ett tag började en tanke växa fram. Tänk om vi kunde göra någonting här som faktiskt skapade arbetstillfällen i Tåsjöbygden?
Det första konkreta steget blev ved. Vi byggde upp en liten vedfabrik. Arbetet med vedproduktionen kunde komma igång snabbt och det krävdes inte någon lång specialutbildning för att komma igång. Veden producerades på Granberget och transporterades sedan till Mälardalen, där den såldes via eldringen.se och distribuerades till kunder i Mellansverige.
Det fungerade, men ved är i grunden en säsongsprodukt. Den bästa perioden för produktion och torkning är begränsad, och ganska snart började nästa fråga ta form: vad skulle vi kunna tillverka som gav arbete året runt och samtidigt hade möjlighet att skalas upp?
Till en början tittade vi på specialsågade trävaror – sådant som inte går att köpa på ett vanligt byggvaruhus. Extra långa bjälkar, brädor för höga fasader eller specialprofiler som kunde matcha lister i äldre hus. Men problemet blev snabbt tydligt. Serierna är ofta små, ställtiderna stora och betalningsviljan begränsad. Det var svårt att se hur det skulle kunna bli den verksamhet vi sökte.
Någonstans där kom jag att tänka på geodesiska domer.
Jag hade sett dem i Nordamerika och alltid fascinerats av formen. De var tekniska och matematiska, men samtidigt organiska och nästan självklara i landskapet. När jag började läsa mer upptäckte jag att de kunde byggas i trä, och då föll ytterligare en pusselbit på plats.
Träet gav projektet en naturlig koppling till platsen. Skogen har präglat den här delen av norra Jämtland i generationer, och många i min egen släkt har på olika sätt arbetat i och med skogen. Tanken på att använda ett lokalt och traditionellt material till en konstruktion med en helt annan geometri kändes spännande.
Jag frågade min kollega Rok, som jag redan då arbetade tillsammans med, vad han tyckte. Han gillade också formen och idén. Vi bestämde ganska tidigt att om vi skulle göra det här skulle vi inte köpa en färdig ritning eller kopiera någon annans lösning. Vi ville förstå konstruktionen från grunden och utveckla vår egen modell.
Det passade oss ganska bra. Jag är civilingenjör i teknisk fysik och Rok är civilingenjör i maskinteknik. Vi upptäckte snabbt att vi hade ett liknande sätt att angripa problem: förstå principerna först, ifrågasätt detaljerna och bygg sedan en lösning som går att förklara.
Roks första uppgift blev därför inte att såga trä.
Han fick sätta sig in i matematiken bakom geodesiska domer och sedan redovisa den för mig. Det var på sätt och vis också ett test. Om vi skulle ge oss in i det här behövde vi förstå varför varje längd, vinkel och mötespunkt såg ut som den gjorde.
Han gjorde det med den äran.
Där någonstans började resan mot Scandinavian Domes på riktigt. Inte med en färdig produkt, en marknadsplan eller ens en verkstad full av avancerade maskiner.
Vi började med matematiken.
Vi räknade. Och räknade. Och räknade lite till.
Så började arbetet med det som så småningom skulle bli Scandinavian Domes.
During the summer of 2026, we selected three pilot partners from almost 100 applications from Sweden and abroad. The pilot year has now begun with installations in Hemavan, Åre and Borgafjäll.
Under sommaren 2026 valde vi ut tre pilotkunder bland närmare 100 intresseanmälningar från Sverige och andra länder. Pilotåret har nu inletts med installationer i Hemavan, Åre och Borgafjäll.
Tillsammans med våra pilotkunder kommer vi under det kommande året att vidareutveckla varje del av Scandinavian Domes – från materialval och hantverk till logistik, installation och långsiktig hållbarhet – inför den bredare marknadslanseringen 2027.